Karl-Eriks kommentarer

Den första punkten innehåller en dom, som du måste fälla över dig själv. Den dom som säger att du är alkoholist. Att du ådragit dig en sjukdom, som du får leva med för all framtid. Du har säkert många gånger tänkt tanken, innan du kommit så långt att du måste erkänna för dig själv och din omgivning att du är alkoholist.

Du har emellertid skjutit bort tankarna. Precis som man gör vid många andra sjukdomstillstånd. Uppfattningen hos den breda allmänheten om alkoholismen har för de flesta gjort att man inte vill erkänna sitt tillstånd. Meningar om att alkoholism kan hänföras till asocialt beteenede har gjort att många låter sjukdomen grassera för länge, vilket gör den mycket mer svårbehandlad.

Har man emellertid bestämt sig för att försöka göra något åt sin situation, är det ett måste att erkänna för sig själv att man är alkoholist, hur svårt det än är. Detta är den första pinnen på stegen till ett nyktert och värdigt liv.

Att erkänna sitt tillstånd för sin omgivning är inte alls lika viktigt som att erkänna det för sig själv. Det är bara DU som kan göra något åt DIN situation. Ingen annan människa i hela världen kan förmå DIG att sluta dricka, om DU inte själv vill. Var heller inte rädd att kalla dig alkoholist. Om du drabbas av sockersjuka eller reumatism skulle du inte tveka en sekund att kalla dig "diabetiker" eller "reumatiker". Sjukdomstillstånd som sjukdomstillstånd. Du skall istället känna stolthet, då du använder beteckningen "nykter alkoholist" om dig själv. Det betyder att du gjort något åt din situation. Att du har samlat alla krafter till något verkligt värdefullt. Du gör det mycket lättare för andra människor i liknande situation att följa i dina spår.

Jämför dig med en diabetiker. Denne får leva med sin sjukdom livet ut och därmed avstå från att förtära saker som gör att sjukdomen blossar upp. Det är likadant med dig. Du kan aldrig återgå till ett så kallat normalbruk av alkohol. På kort tid bryter du då ned vad du kanske under åratal byggt upp.
Tillbaka till de sju punkterna

I analysen av den förra punkten nämndes att ingen annan människa än du själv kan göra något åt din situation. Bara du själv kan göra dig kvitt ditt spritbegär. Trots detta betyder det mycket, för att inte säga allt. Att man hamnar i en omgivning som kan hjälpa och stötta när begäret gör sig påmint. Det kommer det att göra. Inte bara en och två gånger, utan för en del kanske med täta mellanrum. Skulle man då leva i samma omgivning som under sin aktiva alkoholtid är det mycket lätt att falla tillbaka i drickandet.

Den andra punkten talar om en högre makt, som du obetingat måste tro på för att få hjälp med dina problem. När man i vardagslag talar om en högre makt förs tankarna till något religiöst. Det här är inte frågan om något sådant. Det handlar inte om någon "potentat" där uppe eller nere som du skall tro på.

Det är istället den samlade kraft som kan erhållas genom Länkrörelsens kollektiv. Att komma till tro på detta går helt och hållet av sig självt, förutsatt att man gått med i rörelsen med ärliga avsikter. Ärliga avsikter har väl de flesta, men det finns många som kommer under ett visst tryck. Det kan vara make eller maka, arbetsgivare eller någon social myndighet som ställt ulti- matum Även de som mer eller mindre tvingats till Länkarna, känner snart den värme och det goda kamratskap som råder. Därigenom kommer de underfund med vad den högre makten är för någonting och förstår vad det rör sig om.
Tillbaka till de sju punkterna

Man ändrar inte sin livsinställning i en handvändning. För alkoholisten är detta dock ett måste. Processen har redan påbörjats om man anammar punkt 1 i idéprogrammet, genom att erkänna för sig själv att man är alkoholist. Som aktiv alkoholbrukare har man bara kört på. Man behöver inte ha varit asocial för det. Man kan ha skött sitt arbete, sin familj och övriga sociala åtaganden på ett någorlunda skapligt sätt, men det har inte varit något "GO" i ens göranden och låtanden.

När du tagit Länkarnas idéprogram till dig, märker du snart att du får en ny syn på livet. Du känner att du vill göra något mer av ditt liv än tidigare. Det spelar ingen roll hur gammal du hunnit bli. Nu upptäcker du att det finns av saker du inte hunnit med eller haft lust att göra. Det gäller också att bli ödmjuk inför livet. Det enda liv vi fått bör vi vara rädda om och inte slösa bort.

Att alkoholisten är den störste egoist som finns, vet vi redan, men i de flesta fall enbart när det gäller att få i sig så mycket sprit som möjligt. Många familjeförsörjare med alkoholproblem låter sina närmaste komma i kläm, när inköp av alkohol går före familjens välfärd. I sådana fall gör vederbörande verkligen skäl för beteckningen "egoist". Vi får också lov att tänka på att alkoholisten är en sjuk människa. Det är sjukdomen som får honom att visa dåligt omdöme. För att kunna vara ödmjuk inför livet fordras att allt egoistiskt tänkande försvinner. Man skall alltid tänka på att inte ställa högre krav på andra än vad man ställer på sig själv.
Tillbaka till de sju punkterna

Vad förknippar man med begreppet "moral". Det vanligaste är väl de gamla vanliga tankarna om att leva ett liv fritt från synd. Vad är då synd? Det beror helt och hållet på vilken värld vi lever i. Vilka värderingar man har. Det har att göra med hur vi behandlar våra medmänniskor. De flesta har väl någon gång hört uttrycket :" Ni skall inte leva som jag lever, ni skall leva som jag lär". Detta sades under en straffpredikan från en predikstol. Den fjärde punktens första rad uppmanar oss att göra en grundlig granskning av våra moralbegrepp. Fortsättningen på punkten ger oss svar på vad det handlar om. Kärlek till medmänniskor och osjälviskhet. För att kunna komma så långt fordras en självklar sak: ärlighet i tanke och handling. Blanda inte ihop ärlighet och hur man skall leva för att uppfylla vissa regler. Man kan leva helt ärligt utan att våra medmänniskor uppfattar att man gör det.

För oss som lever med sjukdomen alkoholismen i kroppen är det viktigaste att vi är ärliga mot oss själva. Har vi, enligt den första punkten i vårt idéprogram, erkänt att vi är alkoholister - men gjort det utan ärligt uppsåt - är vi dömda att förlora. Den renhet vi talar om i vår fjärde punkt kan också bli föremål för mycken diskussion.

Renheten har ingenting med tvål och vatten att göra, men väl hur vi tvättar bort skiten ur sitt tänkande. Man uppmanar dem som bestämt sig för att försöka komma tillrätta med sig själva till att uppnå renhet i tanken. Man uppmanar vederbörande att inte säga en sak och tänka en annan. Det har vi gjort alltför mycket under vårt aktiva alkoholliv. Nu är det dags att tänka om. Allt för vårt eget bästa.
Tillbaka till de sju punkterna

Att man skall dryfta sina problem med någon medmänniska är självklart. Det är det hela verksamheten går ut på.
Som alla vet är det lättare att lösa andras problem än sina egna. Om man verkligen tar itu med den uppmaningen i punkten, kan man få distans till sig själv ur ett helt annat perspektiv. Då kan man komma på samma plan som den man diskuterar med. Får man sedan höra att många fler har samma problem som en själv, går det mycket lättare att komma tillrätta med det mesta.

Att gå och bära på något outtalat, som ständigt plågar och ger upphov till oro, är mycket farligt för en problematiker. Vi vet ju att vi ständigt söker orsaker till att ta ett glas. Har vi då något som trycker oss, tar vi chansen till en berusning. Får man istället tala ut om sina innersta tankar, känner man sig mer nöjd med sig själv. Det är det som är det viktiga.

Om man skall utföra något kreativt bör man vara i harmoni med sig själv. Finns det något mera kreativt än att bli av med sin alkoholismen? Det betyder att vi måste försöka bli rena till kropp och själ innan vi kan börja bygga upp något nytt. Något verkligt bestående. Allt drickande av alkohol förorsakar personlighetsförändringar. Det blir ofta mycket betungande för de människor som står en närmast - anhöriga, vänner eller arbetskamrater. Förändringarna kan vara små eller stora: ord som oupphörligen upprepas, en gest som återkommer. Saker som inte sker när vederbörande är nykter. Det är bara man själv som tror att det inte märks när man dricker.

Ödsla inte din energi på att dölja det som ändå är uppenbart. Använd istället energin till att komma tillrätta med dig själv. Till gagn för oss alla.
Tillbaka till de sju punkterna

Ett bra sätt att komma tillrätta med sig själv - att få ett inre lugn - är att ta itu med det som trycker en mest. Det är ofta så att man tycker att man står i något missförhållande till en speciell medmänniska. Det kan mycket väl vara så, men lika ofta är det något man bara inbillat sig. Det kanske inte alls är så farligt som man trott.

För att bli av med dessa orsaker till oro fordras att man talar ut med dem som man tror vara sina ovänner. För de flesta människor är en utsträckt hand något heligt, någonting man aldrig slår tillbaka. Därför bör man aldrig vara rädd att sträcka fram handen. Inga problem är så stora att det inte går att lösa på ett eller annat sätt. Det beror således mest på en själv om man skall komma tillrätta med de problem man tror sig ha.

Efter ett långt alkoholrelaterat leverne har man säkert satt sig i skuld till en eller flera medmänniskor. Sådana problem går lättare att klara upp nu, eftersom man har betydligt mer pengar i plånboken sedan man slutat dricka sprit. Tar man då kontakt med dem man är skyldig pengar och erbjuder sig att betala tillbaka, röner det oftast stor respekt. Det betyder mycket för självkänslan. Man kanske inte behöver betala hela skulden med en gång. Man kan göra upp en avbetalningsplan. Vi hör ofta folk säga: Den dj-n lånade en hundralapp för flera månader sedan, men han har aldrig gjort en min av att betala tillbaka. Om han åtminstone kunde säga någonting". Att säga något betyder mycket. Att man försöker, att man inte bara nonchalerar. Att ta itu med sådana här saker har stor betydelse för självkänslan, som är så viktig för en människa som försöker ta itu med sig själv.

Vissa saker kan inte klaras upp. Att du orsakat människor lidande genom ditt forna leverne. Tiden går inte att vrida tillbaka, och du kan aldrig radera ut vad som skett. Sådana missförhållanden skall du istället sona genom ett bättre uppträdande i ditt fortsatta liv.
Tillbaka till de sju punkterna

Den 7:e punkten innehåller innebörden i rörelsens valspråk: "Som Du själv blivit hjälpt, skall Du hjälpa andra". Detta valspråk innehåller allt. Tänk om alla människor världen runt kunde leva efter dessa ord. Då skulle vi ha ett idealsamhälle. För oss som blivit hjälpta ur våra problem - tack vare länkrörelsen - står innebörden helt klar. Genom att leva upp till denna maning, hjälps vi åt att föra länk-rörelsen vidare.
Tillbaka till de sju punkterna